1830-1903 French Camille Pissarro Locations Painter and printmaker. He was the only painter to exhibit in all eight of the Impressionist exhibitions held between 1874 and 1886, and he is often regarded as the father of the movement. He was by no means narrow in outlook, however, and throughout his life remained as radical in artistic matters as he was in politics. Thadee Natanson wrote in 1948: Nothing of novelty or of excellence appeared that Pissarro had not been among the first, if not the very first, to discern and to defend. The significance of Pissarro work is in the balance maintained between tradition and the avant-garde. Octave Mirbeau commented: M. Camille Pissarro has shown himself to be a revolutionary by renewing the art of painting in a purely working sense; at the same time he has remained a purely classical artist in his love for exalted generalizations, his passion for nature and his respect for worthwhile traditions.   Related Paintings of Camille Pissaro :. | Self Portrait | Landscape at Chaponval | Washerwoman, Eragny sur Epte | Kew, The Path to the Main Conservatory | Morning Sunlight on the Snow, Eragny sur Epte |
Related Artists:
Antonio da Firenze
Italian Early Renaissance Painter, ca.1445-1510
Ottavio Leoni
Ottavio Leoni (1578 - 1630) was an Italian painter and printmaker of the early-Baroque, active mainly in Rome. He was born in Rome, where he first trained with his father, Lodovico Leoni. He painted altarpieces for churches in Rome such as an Annunciation for Sant'Eustachio and a Virgin and child with St. Giacinto for Santa Maria della Minerva, and a Saints Charles, Francis, & Nicholas for Sante Urbano. He became a member, and later president, of the Accademia di San Luca and a Cavalieri of the Order of Christ, on which occasion he presented the church of the Academy the Martyrdom of St. Martina. He died in Rome. Ottavio Leoni was also the engraver of a set of portraits of painters. His portrait of Michelangelo Merisi Caravaggio is the only documented portrait of the painter by another artist. His work is exhibited in places such as Fine Arts Museums of San Francisco; Museum of Fine Arts, Boston; National Gallery of Art; Bowes Museum; Courtauld Institute of Art; Los Angeles County Museum of Art; and Palazzo Ruspoli, Rome, Italy.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.